jopimo

Jag är ju uppenbart den flitigaste bloggaren av oss tre prinsessor.
Moa, sluta blogga på din föräldravänliga blogg och blogga här istället.
Johanna, dig har jag överseende med. Du har ju trots allt haft semester, och du har ju bloggat lite endå.

---

I lördags åkte jag och David till Belfast för att se staden och besöka vårt älskade IKEA.
Jag är en stolt svensk. Jag läste alla skyltar jag såg på svenska högt för mig själv för jag va så stolt över att kunna språket.
Jag skulle kunna fördriva X antal timmar (kanske dagar) i det varuhuset. Grym karl den där Ingvar Kamprad, han är nog min idol.
Jag har hört att när han kommer på besök på varuhusen ser han till att ge alla anställda kramar. De är ju jättemysigt.

Trots att bussresan tog ca tre timmar enkel resa hade jag det bra, David är ett superbra resesällskap. Och jag blev inte åksjuk.
På vägen hem va jag jättetrött och jättekall, jag satt med två jackor över mig ihopkurad i Davids famn, tills fötterna somnade då var jag tvungen att byta ställning. När vi hade kommit så nära Dublin att vi var vid flygplatsen, är tunneln till stan avstängd på grund av översvämning. Då säger vår busschafför att han tänker vända för att släppa av oss på flygplatsen eftersom M50 var full av röda baklysen enda fram till Dublin. Men då blev det ramaskri på bussen och chafförn hade inget annat val än att ställa sig i kö som alla andra fordon. Men det gick hyffsat fort endå att komma hem.
Som tur var! :)


/Pix ♥